Det finns många certifieringar, nära eller indirekt kopplade till ett miljötänkande, som är tillämpliga på franska vingårdar. Med tanke på deras antal, en sammanfattande presentation av vart och ett av de 24 identifierade alternativen ges här.
Skillnaden mellan certifieringar och etiketter
Det bör noteras att det finns två termer som ofta används: certifieringar och etiketter. Dessa två termer har juridiskt värde, till skillnad från vissa termer som ofta används ('Vins Responsables', 'Eco-Friendly'...) som inte har några.
Ursprungligen hänvisade termen certifiering till "certifieringsprocessen", medan termen etikett hänvisade till det grafiska elementet som syftade till att överföra denna information till konsumenten. Idag gäller inte längre denna distinktion eftersom de flesta aktörer använder dessa termer omväxlande.
Urvalskriterier
När det gäller urvalskriterier kan franska vingårdar basera sitt val på en logik kopplad till arten av det organ som hanterar certifieringen: privat (Biodyvin) eller en emanation från offentliga myndigheter (etikett AB).
Ett annat urvalskriterium kan kopplas till det spektrum som omfattas av certifieringen. Ett begränsat spektrum kan till exempel vara "Zero Résidu de Pesticides" (endast flaskinnehåll). Å andra sidan, ett tillvägagångssätt på en hel vingård (AB eller Demeter) eller ett globalt tillvägagångssätt som kallas 'RSE' inklusive sociala, samhälleliga och ekonomiska (Terra Vitis, etc.).
En annan möjlighet är att vända sig till certifieringar som syftar till att vittna om en given filosofi för vinodlarens yrke (t.ex. AB, Demeter, Nature, etc.).
Om avkastningen på investeringen av certifieringar och etiketter
Av alla urvalskriterier är förmodligen det viktigaste det som ger bäst ekonomisk avkastning för producenten. Faktum är att en producent inte behöver en etikett för att utöva biodynamisk (eller natur...) vinframställning. Den främsta motiveringen för certifiering ligger därför i lönsamheten som erbjuds av den ena eller den andra certifieringen. Lönsamheten bestäms av marknadens efterfrågan, som i sin tur bestäms av målkonsumentens erkännande av certifieringen (en bakgrundstrend eller modefluga).
Idag ser vi en verklig dynamik för AB-märkta viner. Andra certifieringar kan också fungera som en riktig nischmarknad för specialiserade amatörer ('naturliga' viner).
Behovet av att vara kostnadseffektivt
Alla dessa certifieringar kan teoretiskt sett läggas till varandra. Producenterna undviker dock i allmänhet att "samla in" certifieringar eftersom deras marginalnytta minskar och bara skulle skapa extra kostnader, administrativ överbelastning och konsumentförvirring.
Några intressanta kombinationer
Vissa märkningar (Demeter, Nature, etc.) kräver dock att man i förväg skaffat en märkning för ekologiskt jordbruk för att få den slutliga märkningen.
Dessutom föreslår vissa tillvägagångssätt, såsom EMS, att kombinera certifiering som syftar till att förbättra vingårdens aktivitet (ISO 14001 – Afnor) med HVE-certifiering.
För att analysera de olika alternativen, Jag föreslår en egen kartläggning som möjliggör en analytisk och syntetisk vision.
Slutligen är vissa certifieringar avsedda att fungera som en introduktion (HVE1) eller en språngbräda (3D) mot en mer krävande eller bredare certifiering.
Följ mig på mina sociala medier
Vin är en gourmetskatt, missbruk inte alkohol!
Inget av detta innehåll har sponsrats
Jag fick inga presenter eller gratisprover som kunde relateras till den här artikeln
SV 
EN 
FR 
IT 
ES 
PT 
DE 
JA 
ZH 
KO 
HI 
TH 
VI 
PL 
NL 
EL 
RO 
HU 
CS 
SK 
UK 
FI 
NB 
DA 
LT 
ET 
LV 
BG 
SL 
TR 
ID 
TL 
MS 
KM